För Klarai. I tiden.

Lite manna tack, helst inte mer snö

2012-02-09T14:09:00.002+01:00

Förr om nu två år sen konstitueras för att kallas förr så kunde det hända såhär att det ramlade roliga saker från himlen. På mig. Alltså lite så att när man vaknade på morgonen kunde man tänka att undra vad denna dagen har för roligt i sitt sköte (man kan säga så). Och det hände att rätt vad det var så var A i stan och ville fika/dricka vin (mest dricka vin faktiskt men det går ju bra) eller så kom nån long time no see vän från kanske Skåne hit och ville ungefär samma och M bodde här och inte långt upp norr ut där jag fryser bara jag tänker på det. Eller så hände det nåt annat. Det liksom var lite som att regnade manna. Nu, nu händer det inte så. Det händer inget om inte man själv gör att det händer. A har fått en bebis (glory grej iofs) och skåningarna har också andra saker i sina liv som pockar på uppmärksamheten och M har också fått bebis (glory igen såklart) och gift sig och det är ju så det är, det ändras och människor ändras och det är ju fantastiska saker som hänt. Således reviderar man ju händelser i sitt egna liv men den vägen ska vi inte gå ner för nu tack. Nu ska jag bara nöja mig med att konstatera att det inte händer så mycket roligt längre. Och jag saknar det.

Hårfin gräns

2012-02-09T12:41:00.003+01:00

Om ens unge blir hånad och sådär på dagis blir man ju förbannad föreställer jag mig. Men man förväntas hantera det på ett rimligt sätt som vuxen och därför är det extremt roligt när någon erkänner följande: "Om jag hade varit en slav under mina allra mest primitiva impulser så hade jag sannolikt spottat på ett litet barn idag". Heja Pernikliski. Nej men det märks inte att jag har migrän, nejdå.

Ett litet avsteg

2012-02-09T12:15:00.004+01:00

Jag har ju som en del i den själavård jag inbillar mig att jag förtjänar lovat mig själv att inte läsa bloggar. Jamen det vet ju alla, man blir bara stressad av alla Richeluncher som intars och Louboutininköp som går av stapeln och nu är det kallt nu åker vi bort lite ett par månader inget konstigt och kärlek, champagne, kärlek igen, shopping, skönhet, avsmakningsmenyer och lycka lycka lycka staplat i ett sånt där jengatorn fast det inte rasar. Och det är ju fantastiskt naturligtvis och nej, jag är inte missunnsam men sättet jag är disponerad på tillåter inte mig att läsa om det i för stora doser. Däremot, har jag ju fortfarande min kärlek till människor som skriver på ett sätt som sticker ut kvar. Det gör mig rentav lite upprymd att läsa text av människor som skriver varierat och med ett språk som vittnar om ett vokabulär som gör mig avundsjuk föfan de luxe. Så därför gör jag ett litet undantag för Daniel Pernikliski. Jag har aldrig gett sken av att ha några principer och löftet gav jag ju mig själv så ingen skada skedd.

Öppet köp much?

2012-02-08T23:41:00.002+01:00

Nu undrar jag om det finns nån slags reklamationsavdelning. För alltså, jag vill prata med nån ansvarig för jag hade verkligen i sanningajävel inte planerat att gå igenom sånt här som pågår själv. Vän av ordning säger ju såklart att det gör jag inte heller och det är sant men sluta nu märka ord.

Avrundning och sårskorpa

2012-02-08T21:37:00.002+01:00

Jag och kompisE pratar om avrundning och hur det är viktigt vid olika tidpunkter i livet. Småungar till exempel vägrar ju avrunda sin ålder så som vi andra människor (vuxna) gör, de bara jag är 4 år och 7 månader och tjuge minuter. Och för dem är det jävligt viktigt. Lite samma är det när man sörjer, jag har räknat ca 45 miljarder gånger och nu är det si och så många veckor sen och då blir det ju 4 månader och det i sin tur är ju ett tredjedels år vilket betyder att det bara är två månader kvar tills det är ett halvår sen. Och ett halvår är helt länge och då kan man på allvar börja tänka på, ja inte vet jag, såhär glada tankar om framtiden? Nej inte framtiden men nåt annat glatt. Och när jag pratade med mam häromdan gnällde jag lite för jag tänker, sådär när man gjort sig illa som i illa med skrapsår eller motsvarande så börjar det ju klia lite efter nån dag. Kli betyder att huden jobbar ja jävlar i det för att göra ny vävnad för att, voilá - läka. Celler ska bildas, ny hud ska bli till och kanske lite sårskorpa som skydd under tiden. Så jag sa till mam att nu är det på tiden att det börjar klia lite runt det svåra för även om det också är jobbigt så vet man att nu, nu är det läkeprocess på gång!

Om syster E blev det faktiskt mest

2012-02-08T19:48:00.002+01:00

Jobbat. Handlat. Har jag faktiskt gjort så det så. Och även kanske jag kommer laga mat. Troligen inte men det sista lagamattåget har inte gått ser ni. Min syster E och hennes D, de äter aldrig middag innan 22 och de verkar ju lyckliga och glada så varför inte? Nu tänker jag på hur det skulle se ut om syster E gjorde som jag läst att man kan göra och sett folk göra; lutat sig ut genom köksfönstret och röka mitt i natten. Tänk! Mitt i bananvillahoodsen med höga vita krukor och bokstäver på väggarna och halvSUVar och polarn o pyretkläder och fredagschirre. Där skulle hon helt sonika öppna köksfönstret och ta en cigg. Hoho, det skulle se ut det. Då skulle de få nåt att prata om. Nu när jag tänker på det så inser jag ju att hon gärna skulle göra det, bjuda dem på nåt att prata om. För sån är hon och jag, ja jag gillar´t.

Stoll stoll stoll

2012-02-08T19:14:00.002+01:00

Stollig idé att höja pensionsåldern till 75. Jag fick läsa flera gånger innan jag förstod att han menar allvar men det tycks statsministern alltså göra. Alltså, jag tänker att det säger en del om vilken föreställningsvärld han och hans kompisar bor i. Uppenbarligen inte samma som jag. Stoll, stoll, stoll säger jag.

Amän kan det sluta

2012-02-08T00:37:00.003+01:00

Så. Satans. Hungrig. Igen. Har jag nåt fel eller va? För även om jag äter så känns det inte mättkänsla liksom? Helt bra lur är det för det luras att man är hungrig och så äter man och då går det inte över. Är det verkligen rätt? Avocado, keso, kyckling, solrosfron, fetaost, lammracks, bröd, matvete, pesto, sockerärtor. Allt det kan jag äta faktiskt precis nu om det finns. Det gör det inte.

Mandatory

2012-02-08T00:08:00.003+01:00

Aldrig ska det hända att jag somnar innan midnatt passerats. Men jag har så mycket. Nu. Nej det har jag inte men det känns så. Det är för att det är tjufem miljarder intryck hela tiden och för att jag känner mig lite förkyld, ingen bra kombo. Det som däremot är bra är att jag, när jag tittat bakåt, ser att jag lärt mig saker och ting. Alltså, jag har lärt mig på mina misstag men också undvikit att begå nya. Man får ju gärna göra misstag, såvida man lär sig på dem tackskajagha. Men nu jobbar jag mer förebyggande och det är inte så dumt att investera lite tid i det så att säga. Och att göra imorgon blir detta: jobba. KÖPA MAT. Ja caps jag vet men jag måste måste måste.

Fler och semla

2012-02-07T09:01:00.002+01:00

Skare. Mareld. Midvinter. Sakral. Är också fina ord som behöver få vara med när fina ord diskuteras. Och jag ska alldeles strax äta havregrynsgröt med äppelmos (nej inte hemmagjort vafan jag är väl inte underbaraclara heller) och kanel. Och kaffe. Minst massor med kaffe. Och så ska jag gå till jobbet juste. Sen ska det nog inte hända nåt mer. Syster E ringde och sa saker som att jag måste stiga upp för att möta dagen och dess möjligheter, potentialer och ögonblick. Då sa jag att det endaste enda jag känner är plikt och då sa hon att hon skojade men att pliktkänsla inte är en så dum drivkraft. Och det har hon ju givetvis rätt i. En semla kan dock också vara en drivkraft.

Elegi

2012-02-05T23:57:00.002+01:00

är en vacker låt med vacker text och jag är rätt glad att den introducerats i mitt liv. Och jag undrar också var jag hamnar härnäst. Jag tog mod till mig tidigare ikväll och berättade lite för den ömma modern och den ömma modern lyssnade och förstod och det var bra. Jag fattar inte varför inte jag gjort så tidigare eller? Fast nu går ju också bra. Det är det ena, det andra är det här med trasighet. Jag hade nog aldrig tänkt på det innan men jag tänker på det nu, två trasiga blir ju inte bra, det är så att säga inte en framkomlig väg. Det fattar jag ju såklart egentligen men jag hade aldrig reflekterat över det. Två fel blir inte ett rätt och så vidare och läka sig måste man faktiskt göra själv. Gärna utan substanser. Men då undrar jag såhär att om en är trasig, var ska den ta vägen? Ska den vara med en hel? Det vill väl inte den hela? Och kommer en trasig kunna vara med en hel, eller kommer den trasiga alltid känna sig sårbar och avvikande? Kan kanske två trasiga vara med varann utan att det blir highway to hell? Nej. Jag ska sova på saken.

Nykter, jo helt!

2012-02-04T18:02:00.003+01:00

När jag nu läste igenom det inlägget så undrar jag om jag blivit berusad eller liksom påverkad fast på Jungfru Mariavis sådär så man inte vet om det? För jag är spiknykter men skriver ändå sådär. Vafan?

Man nere

2012-02-04T17:50:00.003+01:00

Man down är också en bra sång. Och good on ya Rihanna säger jag. Fight fire with fire är inte ett bra uttryck men det kändes passande i sammanhanget. Nu ska det hända såhär att jag inte ska sitta hemma en kväll när det är lördag igen. Jag ska till en av mina allra finaste människor och äta mat och dricka vin och umgås med hennes vänner jamen de blir ju typ lite mina också men från början hennes. Det ska bli bra men sen ska jag jobba ju. Imorgon alltså fast det går ju bra för sen på måndag är jag ledig prisa gud. Och jag ska inte jobba så många fler helger framöver ju, amen. Så intressant har jag det, verkligen intressant. Verkligen.

Massive!

2012-02-03T23:28:00.002+01:00

Jag hade glömt vad Massive Attack kunde göra för humöret. Eller inte kanske för humöret men för känslan. Nej inte känslan är inte heller rätt ord, jag hittar inte rätt ord, lite som svenskamerikaner ibland säkert känner tänker jag nu. Men åh nu kom jag av banan, jag menar att Man next door är en bra sång att lyssna på. Och Snatch är en bra film att se. Och att go lite Tabitastyle är också ok. Även undrar jag detta, hur ens är det möjligt att se hur nåns profil på facebook HAR SETT UT? Alltså inte presens utan imperfekt. Jamen jag kommer aldrig förstå det såklart men det är fascinerande, visst?

Antingen så. Eller så. Eller.

2012-02-03T09:09:00.002+01:00

Som jag ser det finns det två alternativ; alternativ nummer ett: det är så dåligt ställt att det är uppenbart för alla andra, därav kraftfulla reaktioner och uppfodrande tusen miljarder samtal och aldrig slutar det ringa. Till det hör ju också att JAG inte fattar det. Och det är ju mycket möjligt men när man tänker på vilka implikationer det skulle få så känns det lite tveksamt för då betyder det ju att det a är uppenbart b är internaliserat. Både a och b är dåligt. Så alternativ nummer två: att det faktiskt inte alls är så farligt utan i ordning. Det som eventuellt talar lite mot det är väl det här att det faktiskt inte känns så i ordning, tvärtom faktiskt. Alternativ två är ju ingen fest heller direkt för då betyder det ju att det här, det är det här det blir. Och då känner man ju sig lite snuvad på konfekten så att säga.

Ingen blir glad

2012-02-02T20:37:00.002+01:00

Allt jag rör vid blir till guld kan man säga. Eller så är det inte riktigt så. Okej, det är inte riktigt så då om jag ska vara ärlig. Det blir mer såhär att det trillar och slår och går sönder och ingen blir riktigt glad. Faktiskt, inte nån blir glad av att det är såhär, inte jag, inte, nej inga namn men mark my words, ingen ingen. Och det är ju jävligt typiskt.

Geniala män kan man INTE få nog av

2012-01-31T15:52:00.003+01:00

Thorsten Flinck alltså. Vilket geni! Vilken konstnär! Vilken kraft! Eller nej, så känner jag ju inte, jag känner mer att jamen va roligt att ännu en rätt sabbad man får uppmärksamhet och tillfälle att på bästa sändningstid breda ut sig och blunda när han blir intervjuad. Känns verkligen inte som att vi sett det förut. S N Ä L L A.

Emellertid

2012-01-30T18:52:00.003+01:00

är ett ord jag skulle vilja använda mer. Jag har det liksom vilande i mitt vokabulär men det är så sällan man får användning för det. Nu är det jag som plockar fram det lite oftare. Det och autodidakt även om det ordet känns väldigt 2001. Nåja. Gryning är för övrigt ett väldigt vackert ord.

Årstider med känslor

2012-01-30T18:41:00.002+01:00

Nej men vet jag vad. Jag kan ju inte bli århundradets generad av att nån läser bloggen. Då är mitt tips till mig att jag skriver för hand eller liksom inte på det hära internet som blivit så poppis. Jag får ju verkligen skylla mig själv och det gör jag, jag sitter här och skyller mig själv och lyssnar på Andersson Wij och tänker tankar om att nu, nu kanske det blir lite lugn i själen. För den har varit ansatt och inte haft en bra tid. Den har, för att uttrycka det milt, betett sig som att den tappat förståndet. Nu kom jag på en annan sak som jag tänkte på innan när jag åkte hem. Det här med att tänka på saker som personer, så som jag gjorde nyss. Som att årstiden våren är något med själ och tanke och liksom karaktär. Det är väl en rar tanke? För då blir det ju alldeles rimligt det här med att våren tvekar och ibland drar ut på tiden, vem känner inte igen sig i det beteendet? Att man vill och vet att man borde och att det förväntas av en men ändå, ändå vill man vänta lite för man känner vemodet nalkas. Man vet av erfarenhet att det blir en minnesvärd tid men ändå känner man det där, lite rädsla för förändring och så tröstar man sig med att det här har jag ju upplevt 1000 gånger och det är inte så farligt. Så kanske våren också har det, hon är lite blyg ibland. Men jag längtar till våren.

Sanna sannspådd

2012-01-29T10:37:00.002+01:00

Sanna said: 2012 är ditt år. Nej det sa hon ju inte hon sa nåt om stjärntecken, jungfruns år, solen står rätt blabla. Det ska bli ett framgångsrikt år för oss födda i September var liksom kontentan. Nej det var fel meningsbyggnad, skitsamma för hon hade tammejfan rätt. Och det är inte ens februari än! Keep it comin säger jag för det här flowet, det går bra. Och det har jag gjort mig förtjänt av.

Livet som barnkär

2012-01-24T09:06:00.002+01:00

Idag vet jag inte hur det känns för jag har inte känt efter. Jag har annat att göra, dammsuga, städa och skaka mattor och jobba och sånt. Kanske så känner jag efter sen, om jag får tid. I övrigt vill jag undra detta, människor som skaffar barn helt frivilligt. OCH SEN BARA GNÄLLER. Jag fattar inte? Folk som bara mmmmm härligt det ska bli med en unge hurra hurra snabba dig bebisen och sen så GNÄLLS det jajävlaridet och man hör saker som att ungar lämnas på dagis fast föräldrarna är ledig tusen dagar, att ungarna inte vill sova, att ungarna är trötta och jobbiga och NÄR FÅR VI VARA BARNLEDIGA och kan inte mor/farföräldrarna HJÄLPA TILL LITE ELLER? Och nu är det sportlov och VAFAN HUR MYCKET SKA VI UMGÅS? Jamen jag fattar väl att man kan lämna sin unge på dagis fast man är ledig nån gång sådär och det går ju jättebra men det här att folk verkar som att deras ungar bara plopp ramlat ner från himlen på dem? Jag vet väl att det finns jävliga dagar och bra dagar men jag blir jävligt provocerad av GNÄLLET. Obs jag har inga barn och det är liksom med flit. Det är inte så att jag är ofrivilligt barnlös, jag har valt detta tack ska jag ha. Nej det är inte så PK detta men det skiter jag i för jag är så trött på allt GNÄLL från lata och dryga föräldrar som tydligen inte INNAN fattade vad de signade upp på.

Nytt

2012-01-21T23:20:00.000+01:00

Idag känns det yttepyttelite bättre.

Näringscirkel, heter det så? Kostcirkel kanske?

2012-01-21T01:04:00.002+01:00

Och för den delen så är gorgonzola, fikon och bröd visst det middag.

I kontroll

2012-01-21T00:22:00.001+01:00

Nej men det här med att ta kommandot och styra och sådär, det går jätte, jättebra tack så mycket. Fantastiskt är det att liksom ta rodret på det här sättet hej hej.

Att förlika sig

2012-01-21T00:16:00.000+01:00

Försöker jag göra. Och om nån läser det här så kommer den personen kanske 1 hånskratta 2 skrocka att sådär kommer det ju inte bli 3 tänka: skärp sig. Alla såna tankar går bra, jag hade ju tänkt de själv om jag läst nåt sånt som komma skall om någon annan. Så det går bra, allt går bra. Men här då, jag försöker förlika mig med att det ska vara så som det nu, alltid. Kanske, förhoppningsvis eller jag menar FÖRHOPPNINGSVIS ska det inte alltid göra lika ont. Jag tänker tankar om att det här liksom så severly fucked me up att det är kört för all framtid. Att det var DET HÄR som det skulle vara och nu när det inte blir så (jag ville skriva n o g inte blir så, ha ha ha) så är det liksom så att det kvittar. Jag försöker hitta ett bra sätt att beskriva det på. För det känns som att det blir utemedhåvenvibb på detta men det är ju inte så jag menar. Jag tänker på det helt nyktert (jamen typ) och det känns såklart sorgligt och bedrövligt och sådär men nånstans inuti finns också en resignation och ett uns till försoning med tanken på detta. Alltså, det är ju vad det är och jag är ju så jävla easy going så jag kommer ju säkert acceptera detta också. Om 45 år. Cirka.

Såhär känner jag mig:

2012-01-20T23:15:00.002+01:00

Skadeskjuten. Ett så jävla genialiskt ord för hur det känns. Exakt så känns det, som att jag är skadeskjuten och bara irrar runt runt runt med panik och vettskrämdhet i blicken. Sådär som man gör när man inte vet vart man ska men tänker att det nog är bästa att ta det säkra före det osäkra och föfan inte stanna i alla fall. Och. Det. Gör. Så. Ont. På riktigt, det gör så jävla ont att jag mår illa. Jag mår alltså fysiskt illa av det, av smärtan, och vill kräkas. Men det går inte. Vet inte egentligen om det skulle bli bättre av det men det är konstigt, att det onda inuti på allvar tar sig fysiska uttryck. Det som inte heller går är att gråta. Det går inte. Det känns som att det finns så mycket gråt som skulle behöva gråtas men nej. Eller jo, rätt vad det är på helt olämpliga tillfällen kommer det gråt så där in emellan. Väldigt socialt spännande grej onekligen. För det är också en sån sak. Att man aldrig liksom vet hurdan dag det ska bli. Det kan bli en dålig dag, det kan bli en jävlig dag men det kan också bli en semidag. Lite som bingo minus att man inte vinner nåt.

Hejdå!

2012-01-18T20:52:00.003+01:00

Backlash. Reaktion. Vadfan som helst kan man kalla det. Men det är trots allt det som utspelar sig här. Och det känns som att jag är helt oförmögen att själv styra det. Om jag kunde skulle jag ju styra bort det från det här för så jättefestligt är det ju inte. Nej vafan. Nu. Räcker. Det. Jag KAN styra det och jag SKA styra det. Hejdå det ledsna!

Drömmer om en framtid

2012-01-17T22:13:00.003+01:00

Det här. Det här går inte. Jag har aldrig vilat så här mycket. Alltså så mycket som jag vilat 2012 har jag inte vilat på hela 2010 och 2011. IHOP. Jag vet inte hur det händer. Och det gråts på tunnelbanan. Och det överraskningsgräts en skvätt på tjejmiddag igår. Klockan 02 mind you efter kokosalkohol och bekännelser och sådär. Men det var tryggt och jag var så trött och liten och sårad. Det känns som att allt sitter utanpå och är ömtåligt som fan. Eller liksom, att huden är tunnare än vanligt och bägaren är så full att man kan se ytspänningen. Och då krävs det ju inte så mycket för att det ska gå överstyr. Och sen finns det inte nån återvända och det blir som autobahn utan avtagsvägar. Jag gör som Melissa Horn jag, jag drömmer om en framtid som glömmer.

Tom som jag inte känner

2012-01-14T12:13:00.002+01:00

säger att det kommer nåt bra. Och jag hoppas att han har rätt och att det gärna kan komma till mig, tack så mycket. Det är konstigt det där, att man kan finna tröst, nej inte tröst, men att det kan kännas bra bara av att man lyssnar på Something good coming en lördagsförmiddag mitt apropå inget. Tillförsikt. Nej inte än men kanske snart.

Kärleksstigen hej hej

2012-01-13T12:40:00.003+01:00

Universum har utsett mig till sitt #1 hat tydligen. Lyssna att man inte ens kan få gå en redeempromenad på Djurgården ifred. Förra veckan efter kvällen som var Pluras fel mind you så var det krispigt och grått ute men inget regn och inga minusgrader. Så istället för att ta tbanan tänkte jag att jag skulle gå en liten sväng, kanske genom Kungsan och förbi Norrmalms torg och ta tuben från Östermalms torg istället. Men så hände det att Djurgårdsfärjan stod inne så jag tänkte att what the hell och sprang på. Och då rätt var det var befann jag mig på Djurgården och jag gick och gick och gick och gick och gick och tiden gick också och det är så jävla bra prom där ute. Det är liksom den bästa blandningen av kargt, avklätt landskap och stora, stora rosa villor. Och Thielska och Biskopsudden och Prins Eugens Waldemarsudde och Lisa på udden som iofs typ inte finns igen än men ändå. Jag gillar bäst det karga, det vintriga fast ingen snö. Det är bara rått, naket och utlämnat och jag gillar´t. Men! Det får man inte göra ifred, nej nej, utan det ska finnas nån jävla Kärleksstig såklart. Off cårse.

Kaffe och lust

2012-01-13T12:28:00.001+01:00

Det här känner jag för att göra på min lediga dag: noll, inget, nada, minus, inte något, noll inget, ingenting. Jag har kokat kaffe och det var på ren vilja. Jag blev helt irriterad som fan för att kaffet i burken var slut och jag var tvungen att öppna ett nytt paket. Jag signade inte upp på såna krångliga saker. Nån jävla optimist hade väl sagt att jag sku bli glad för att det FANNS ett nytt paket. Alltså inte jag skulle inte säga så för jag är inte optimist. Men sånt är det, lustfyllt, i sanningajävel.

Skräckblandad förtjusning sa mamma och visste

2012-01-11T20:56:00.001+01:00

inte hur rätt hon hade. Jag är så nervös så nervös så nervös så nervös så nervös. Väldigt nervös är jag. Men jag ska genomföra det imorgon och jag ska satsa allt och våga. Våga släppa sargen, gå utanför bekvämlighetszonen, gå utanför boxen, våga satsa, ja man fattar nu 1000 ordspråksgrejer hej hej. Men åh, va det är LÄSKIGT och sådär. Livsfarligt.

Check check check

2012-01-09T22:20:00.003+01:00

Sinnen tillfredsställda för kolla: doft=check. Nåt jag fått av M som alltså är en herrdoft men ändå är så ljuvligt att jag liksom tänker hela tiden att jag vill hångla med mig själv inget konstigt. Det är liksom kryddigt och kanel och kanske lite kantigt och full on så som jag med är. Smak=krabbsoppa med tusen ton vitlök hej hej. Vitt bröd går bra, jag kommer få ont i magen men det har jag ju redan så det spelar ingen roll. Magkatarr! Hörsel=Trentemöller som jag fick av H för ljusår sen och som jag tvingade vänC att lyssna på nästan en hel sommar men hon tvingade mig att lyssna på Anttila så det är kvitt. Syn=jamen ok i alla fall för tända ljus och sånt och jag ska ta bort ljusstaken nu. Så! Kolla. Eller fast det finns fler sinnen? Skitsamma, jag är glöjd i alla fall (nöjd och glad=glöjd).

Pluras och mitt komplicerade förhållande

2012-01-04T22:04:00.003+01:00

Jamen jag vet väl för fan att Plura är en tönt och sådär. Särskilt lamt när han bara mäh skyll inte på mig att jag hade kokain det var inte meningen men jag ville men ni får appselut inte göra så jag måste sitta inne för då blir mina kompisar i Eldkvarn sura. Nej men vet du vad, här ska du få ett litet tips av mig, ät inte kokain så slipper du allt dåligt (allt DROGrelaterat dåligt ijallafall). Men ändåsådå, bortsett från det där dårå så vill jag lite vara Plura. Eller fast minus Kajsa Grytt delen kanske och knarket och barnen. Men det andra, det bejakande. Jag vägrar alltså använda ordet livsnjutare även om det kanske sku passa. Men han bara är såhär att hej jag gillar vin och mat och om ni vill casha in på det så gör det, kom och spela in i mitt jävligt härliga roddiga kök. Sen blir det såhär att han skriver låtar om kärlek som går SÅ JÄVLA ÅT HELVETE och vin och vilka triceps Moneybrother har ser jag nu på konserten på SVT. Men tillbaka till Plura då, allt det där som betyder nåt, det har han ju fattat. Och nu gråter jag en skvätt. "Ikväll ska jag bli full för kärlekens skull" - det ÄR den mest fulländade låten i universum. UNIVERSUM tammejfan.

Baaaaaaaaaarnen

2011-12-25T10:09:00.002+01:00

Jag sa ju det. Jag skulle ha trevligt men bli galen också. Och precis så har det hänt. Och om jag en gång till får höra ordet "barnen" ackompanjerat av ett huvud lite på sne och en tonartshöjning så tappar jag uppfattningen om tid och rum. Baaaaaaarnen är så heliga så man förstår inte. Det måste jag förstå och så måste jag förmodligen brinna i helvetets eld för att jag skriver såhär. Men det går bra.

Semester

2011-12-21T23:28:00.003+01:00

Well. Ungefär såhär ser det ut, hemmalivet, igår blev; lite sovmorgon, långfrukost, småkaksbak och allt det innan 12. Sen inhandling av lite föllseprelle till fadern samt en tur på loppis och ja jag fyndade men bara småsaker. Julpyntning under kvällen, i övrigt stillsamt. Idag: morgonstund har guld i mun hej och hå så därför var jag på gymmet kl 7 och sedan blev det en dag med ljuvliga systerdöttrar. Vi byggde snölyktor, smakade på (vit) snö, hälsade på hästarna uppe vid lagårn och kom in alldeles rosiga om kinderna och sedan åkte jag till största ungens sista ridlektion för terminen och stod och huttrade vid sidan av manegen, hej kyla. Hann med ett besök hos den krassliga mormodern och avslutade med slapp middag hos syster. Sånt är det, ett frosseri i familjetid. Och det är fint det.

Flykt?

2011-12-18T13:47:00.002+01:00

En observant läsare kanske härvidlag lägger ihop ett och ett och ser att reslängtar möjligen men inte nödvändigtvis kan höra ihop med den förtvivlan och avgrundsdjupa sorg som inlägget innan gör sitt allra bäst för att kamouflera. Men så är det emellertid inte alls det. Nej nej.

Restarm i uppror

2011-12-18T13:37:00.002+01:00

Min restarm bara, hallaåu? Vagörduvarförärvihemmasålängeharduintebokatnåthurmårduärdetnåtfel?

Can you trust him, can you take his word?

2011-12-18T13:11:00.002+01:00

Ja det kanske kan vara så att jag inte mår så jättebäst nu och kanske ska man då försöka undvika att lyssna på följande: Anna Ternheim och Ane Brun och så. Men alltså den här låten, What´s happening with you and him måste man lyssna på. Och så lyssnar man tusen lyssn och tänker på alla texter och så inser man att detta här, detta jag går igenom eller ska gå igenom, det har gåtts igenom förut och det kommer gås igenom i evigheters evighet och det är inget konstigt eller farligt med det och det kommer gå över. Under tiden kommer det göra ont såinihelvete och sådär. Men det är som det ska det. Det onda. Och man får ha sorg typ så länge man vill (nästan). Nej det får man inte för rätt vad det är permanentar man sorgen och det går inte. Vännen S säger att 2012 ska bli mitt år, nåt med stjärnorna och deras inbördes relation blabla new age men alltså jag är inte den som är den, säger hon att det blir ett bra år så ställer jag inga frågor. Tack hej hej säger jag.

Stängt

2011-11-12T23:01:00.001+01:00

Stängt för sorg.

Mest av allt

2011-10-01T23:00:00.002+02:00

Jamen tjufem miljarder grejer har hänt. Jag har sprungit en hel mil, alltså E N M I L som i TIO KILOMETER och jag har varit i Istanbul och sett vackra och imponerande saker. Obs fantastisk stad must say. Sen har det hänt att jag blev lite slickad av lågorna som tillhör brännautsigelden men jag klarade mig och så har det hänt att jag en dag tränade tre pass på en dag av pur uttråkning. Såna saker har hänt. Men mest, mest tänker jag på det här. Det här: att jag vill komma hem till en upptänd lägenhet, att jag vill sluta oroa mig för massa saker (som inte ändå säkert kommer hända, jag veeeet), att jag vill prata med någon om vilka möbler som passar bäst, att jag vill börja bygga något varaktigt för framtiden, att jag vill höra till något och vara en del av något, att jag vill känna mig så omsluten och att jag vill det, jamen säg om sisådär en dag eller så.

Söndagen

2011-09-11T17:44:00.002+02:00

Klara och ångesten över att inte vara så lycklig som man har förutsättningar att vara.

Sylta och safta

2011-09-06T22:06:00.004+02:00

Ingen ångest nej då. Absolut inte. Absolut inget som då för nån vecka sen när jag bakade två stora olivbröd och matmuffins och sen slängde allt några dagar senare. Jag åt förresten en. Muffinsen blev bra men lite hårda. Hur som helst, jag vill göra äppelmos med vanilj och lägga in saker och sånt. Det tyder inte på nåt. Ho ho ho.

14

2011-09-05T11:49:00.002+02:00

Tydligen var förra veckan en morgonpigg vecka? Helt konstigt. Men sen när det blev fredag så skulle jag bara vila lite innan middag och sånt vid 19-tiden fast vila blev till djupsömn som blev till 14, FJORTON, ETTAFYRA, timmars sömn. Är det normalt eller va?

Kapitalismen

2011-09-01T06:56:00.002+02:00

Säg till mig om jag har fel om kapitalismen. Jag tänker att det bygger på utbud och efterfrågan och om till exempel ingen köper ens bilar, ja då får man liksom sluta göra bilar och tänka ut nåt annat. Jag tänker att detta är precis de spelreglerna som gäller. Att det är marknadskrafter som styr och om det inte är lönsamt att producera något så gör man inte det. Eller va? Alltså jag är i sanning ingen kapitalismens hejdukar men just nu kan jag inte undvika att förundras över turerna kring Saab. Alltså varför i hela friden ska staten lösa ut dem? Igen och igen och igen? Jag är så jävla trött på att läsa om det och jag förstår inte hur de människorna som jobbar där orkar. Tänk att varje månad ha lite roulette - får eller får jag inte lön denna månaden? Så kan man ju inte ha det? Och jag måste även klargöra att jag såklart tycker det är viktigt att alla människorna får ha sina arbeten kvar och sådär men jag bara fattar inte dealen, om man nu gillar kapitalismen så får man väl också acceptera dessa efterverkningar av detta är en? Eller blir man planekonom automatiskt då?

Om Karin

2011-08-31T21:43:00.003+02:00

Min cykel och jag har det fint ihop. Karin heter hon och det är inget alls fel med att hon har ett namn. Jag är rädd om henne och försöker vara snäll, typ komma ihåg att pumpa och annat sånt...cykligt som man ska göra. I gengäld transporterar Karin mig dit jag vill och gör att jag känner mig flexibel och sådär. Men så en dag så kärvade låset och jag fick springa till bussen istället. Och idag efter jobbet tänkte jag att det var väl själva fan då om det inte ska gå. Fast det gjorde inte det. Gick att låsa upp alltså. Så jag blev helt 1 svettig 2 frustrerad 3 desperat 4 ledsen men ledsen ska stå först för det var jag mest. Ska det vara så jävla svårt för saker att bara precis funka eller? Men så kom min granne gående och jag har minsann sett att han har såhär jobbarkläder på sig så mitt utan hej eller nånting bara frågade jag fall han råkade ha en bultsax i bilen. Sådär på skämt för även om jag hoppades så trodde jag ju inte att han verkligen skulle ha en bultsax i bilen. Men se det hade han och han gick och hämtade den och klippte upp trots att han bröt ett revben för inte så länge sen. Vilken kompisgranne alltså! Jag och Karin kan återförenas imorgon bitti!

Coach?

2011-08-29T07:43:00.002+02:00

Måndag morgon. Jag stryker och tänker på framtiden. Då hör jag från lokalnyheterna, Stockholmsnytt kanske det heter, att Filippa Reinfeldt i egenskap av landstingsborgarråd (?) ska införa en ny grej. Wait for it. Nu: sjukvårdscoacher! Jamen såklart ska vi ha det. Tydligen blir svårt sjuka och människor med dubbeldiagnoser förvirrade av denna stans upplägg på sjukvården. Och då ska man ha coacher som guidar. Vabra. Det är inte så att man kan lägga av att privatisera sjukvården? Att man kan lägga av att tvinga vårdcentralen leverera resultat som lever upp till effektivitetsmål? Att man kan tänka sig att svårt sjuka och de med dubbeldiagnoser kanske kanske ska kunna söka den vård de behöver och har rätt till utan nån coach? Nej jag tycker såhär, sabba så mycket det bara går på så kort tid som möjligt och sen när ni upptäcker att det är beyond repair, inför nåt nytt käckt litet projekt då. Gode gud i himmelen, var snäll och försök se till att jag och mina nära får vara friska för som det här samhället är på väg att bli vågar man inte annat. Tack gud så mycket.

Libyen

2011-08-28T21:54:00.002+02:00

Jamen det är inte konstigt att man känner sig lite utsjasad och trött när man liksom är i Libyen på nätterna och fixar och donar lite så att alla ska bli glada. Självklart kan jag fixa lite där också, inget konstigt. Är det nåt mer? Ni vet var jag finns om det är nåt som behöver redas ut. Jag har himla mycket tid också så jag kan ta mig an hur mycket som helst.

Jag och staden

2011-08-25T20:02:00.004+02:00

Först måste jag göra detta klart: jag älskar Stockholm. Nej, jag ÄLSKAR Stockholm. Versaler betyder extra mycket älsk, alla vet det. I alla fall, flytta hit var tusen bäst gjort och jag borde kanske gjort det tidigare men skitsamma. I alla fall, förlåt för detta Stockholm som komma skall men. Ibland blir jag trött på alla konstiga människor som använder trafikverketbyxor som envisas med att prata med busschauffören om att de nya bussarna i söderort är så himla fina men att det är synd om de i Huddinge som får åka ärvda bussar, jag blir trött på att ingen höjer på ögonbrynet över att polisbilen sladdar in på shoppingcentrumets parka och att poliserna vrålspringer mot nåt ingripande som ska göras, jag blir trött på att lyssna på andras dunkadunka på tunnelbanan, jag blir trött bara. Men jag blir glad av att jag ska på Lars Wallin-utställningen på Waldemarsudde på lördag och sen på Livrustkammaren för att se kunglig vintage och sen ska vi kanske äta på Ulla Winbladh på Djurgården. Det blir jag glad av. Det och att jag upptäckt Selma Spa på Norra Ban. Jag tror att det jag vill säga är att Stockholm givetjävlavis i slutändan vinner men att man absolut kan bli trött på vissa saker. Likgiltigheten mest tror jag.

Bär och natur

2011-08-23T22:40:00.002+02:00

Mäh va konstigt. Nu händer det igen, att jag längtar efter natur. Att det ska dofta lite höst och liksom utomhus, att bli lite röd om kinderna, att ha en iskall nästipp och sen få komma in och vila sig och läsa tidningen och äta äppelpaj och kanske dricka ett glas vin. Det vill jag gärna göra. Och gärna ska det inte vara massa människor runt mig, det ska vara lite öde om jag får be. Lingon! Det måste komma med mig lingon hem, och blåbär. Och krusbär. Folk som låter krusbär förgås måste det ju vara nåt fel på.

Plingsystemet

2011-08-23T09:08:00.002+02:00

Jag och min vän S har ett plingsystem. Man får ett pling om man överpresterar och är manisk. Dessa pling, eller gonggongs om det vill sig riktigt illa, tjänar mer som wake up calls än som triggers och det är ju väldig tur det. Jag till exempel fick ett pling igår när jag innan bodypumpen sprang 5k. Men S fick pling för att städa tusen, olja möbler, organisera ett hallskåp, preppa en trerätters och bodypumpa. Om inte mina träningskläder var blöta efter handtvätt skulle jag sprungit en sväng nu men det går ju inte och jag misstänker att det sku varit ett pling på det. Man måste ju också vila och återhämta sig för att kroppen ska kunna göra sitt bästa (har jag läst).

Pumpa!

2011-08-23T09:07:00.001+02:00

Alltså, pumpakärnor kan vara det bästa jag vet. Detta sku jag ta med till en öde ö: saffran, pumpakärnor, kanel, inget mer. Man klarar ju sig på det visst? Plus man får jaga djur och sånt och äta det som naturen bjuder. Huvudsaken är att det finns pumpakärnor.

Viktigaste

2011-08-21T00:04:00.001+02:00

Lektion nummer ett: varför det är viktigt att älska. För att: de man älskar kan dö när som helst och då måste man älska ju, för man vet ju inte hur länge tid är.

Skämskudde

2011-07-14T21:31:00.002+02:00

Detta skriver jag bakom skämskudden. Jag råkade nämligen få på tvn precis nu när Carola sku sjunga på kronprinsessans föllsedag. Amäh jag avlider. Är hon seriös? Carola alltså?

Kärleksmeddelande

2011-07-08T13:27:00.002+02:00

C! Alltså kärleksC, lyssna nu. Vi behöver åka bort. Jag bokar nåt, ok?

Simhallen

2011-07-05T22:35:00.002+02:00

Även! Även så idag när jag var och simmade i simhallen så flyttades jag ungefär ett drygt dussin år tillbaka i tiden. Jag blev 12 år igen och simmade och simmade och doften av klor på handduken i badrummet sen och simglasögonen och känslan av att bara behöva ta ett andetag på hela längden och att göra en perfekt frisimsvändning. Det tänkte jag på. Och jag tänkte på kiosken med S-märken och såna där små varma baconchips (chips)? och att hon som jobbade där såg när jag klippt mig och att det fanns persikosmak på S-märkena. Finns det fortfarande S-märken? Köper barn S-märken, det vill jag veta. Men sen i alla fall, sen tänkte jag på att man jämt cyklade hem till ett hem med människor. Det var alltid någon hemma och tydligen åt vi jämt biffar med sky och stora bitar av lök och potatis och mjölk drack man på den tiden. Alltså ett glas mjölk, skulle ju inte hända idag. Men då. Och nu tänker jag att jag vill komma hem till Blomstervägen igen. Nej men jag går inte igenom nåt, nej då. Allt i sin ordning.

M&M

2011-07-05T21:59:00.001+02:00

Men fatta att man kan välja sin favoritfärg. Var? Times Sq såklart!

Inga förväntningar, nej då

2011-07-05T21:56:00.003+02:00

Kanske är inte sommaren mitt bästa trots allt. Kanske vår och höst istället för vinter det fattar ju alla att det är sämst. Men det känns som att kan inte kan leva upp till det här somriga glada och peppiga och rosé och kvällsdopp och smultron på små strån fast jag gör ju inget av det. Jag jobbar och tränar och är helt som vanligt. Plus jag har ingen trädgård. Och hade jag haft en trädgård så hade jag inte varit glad ändå för det är alltid. nåt. annat. Fast ingen vet.

Sorg

2011-07-05T21:55:00.002+02:00

Men vilken sorglig dag. Min vän är så ledsen, så ledsen och ingen kan laga det som gått sönder. Så. Jävla. Dumt.

Otålig

2011-06-13T22:00:00.001+02:00

Näjmen fyfan va jag är uttråkad. Något måste hända men å andra sidan orkar jag inte. Fast på jobbet har jag haft en superdag och bara swoshat fram som ja inte vet jag, en gasell. Men nu känns det inte så. Jag blir otålig.

Stockholm, inte Stockholm, Stockholm, inte Stockholm

2011-06-10T22:43:00.004+02:00

Och jag glömde säga. På t-banan hem bestämde jag att mina o Cs barn inte kan växa upp i Stockholm. Och jag är inte gravid men sånt kan man bestämma innan inget konstigt. Eller jag behöver inte vara så kategorisk kanske, olika saker spelar in såklart. Men! De små flickorna vi såg med korta korta kjolar och mer smink än jag använt de senaste åren tillsammans och osäkra höga två starkölsskratt - de gör mig ledsen. Eller mer kanske lite sorgsen för att det verkar ha blivit så mycket svårare att växa upp än när jag gjorde det. Eller så minns jag bara inte. Men enklast är helt klart att skylla på Sthlm så det gör jag.

min fredag

2011-06-10T22:40:00.003+02:00

Jag är mitt gladaste jag! Ledig fredag med havregrynsgröt och tidningsläsande i lugn och ro med kaffe. Sen sol på innegården och kaffe kaffe kaffe. Snabb runda till jobbet för kompletteringsköp till köket och sen hem för omelett med feta, tomat och basilika. Obs all mat måste vara färsk. Och in till Medis för body pump och sedan ceasarsallad och ett glas vitt med älsklingsC och M. Nu svimmar vi i soffan! Ihop.

515

2011-05-23T23:02:00.003+02:00

Detta blir jag glad av. Det som jag inte blir glad är att jag -fortfarande- inte kan ta kritik på ett rimligt sätt. Snälla lilla jag, kan jag skärpa mig.

Jag och springet

2011-05-23T22:58:00.002+02:00

Jamen alltså. 5 kilometer, eller ok, 4,5 kilometer är inte så illa ändå. Om man betänker att jag som längst sprungit kanske till bussen eller så de senaste tio åren. För jag är inte road av löpning, det är liksom inte så att jag känner det där ruset eller vad det nu är. Men ibland, i några sekunder så tänkte jag inte på springet utan på dofterna utomhus och att det var så grönt och vackert och att jag var nöjd och glad över att jag tog mig ut. Så kanske kan det bli nåt för mig, det här med löpning. För man kan inte bara gå på bodypumpen och simma in emellan. Man måste köra lågintensiv träning också. Jiiises, jag minns när jag o C gick på prommisar. Milslånga prommisar helt sent eller sådär och jävlar vilken kondis vi hade. Det som hjälpte var att vi var två och att vi ofta gick vid havet. Havet är faktiskt det bästa. Nu svävar jag ut. Såhär då: jag har börjat nosa på löpningen och jag tror att vi kan bli kompisar. Jag och springet.

Ojämnt

2011-05-19T23:45:00.002+02:00

Alltså. Jag känner mig helt gråtmild och allting och jag vet inte ens varför. Ingen vet tror jag. Och så kämpar jag emot ganska mycket och så vet jag inte om det kommer gå över. Men jag hoppas det. Kanske ska det bli så att det blir gråt och tandagnisslan och sen ska det gå över och då ska det bli skönt tacksåmycket. Och även hände det såhär att först känns det glatt och bra och sen svänger det och blir dödsledset och tvärdåligt. Mäh, skitsamma. Allt går över ju.

Frippefunt i tusen år

2011-05-06T16:07:00.002+02:00

Alltså det här med frisyrer är helt svårt vafan. Jag har helt planlöst fått långt hår och ingen vet varför. Nu tänker jag att det får vara långt över sommaren men sen kanske en kortare page eller så. Och jag är ju svennig i det avseendet att jag tycker såhär; ljust på sommaren, mörkt på höst/vinter. Så jag tänker att jag kanske skulle prova att bli ljus för första gången i livet. Kanske hade det varit roligt. Och så kan jag bli väldigt mörk till hösten för det trivdes jag faktiskt i sist. Men lugg igen eller va? Eller helt kort? Se, detta är varför håret tillåts växa helt planlöst. För att jag inte kan fatta ett beslut. Och världsbästa Ida på SACHAJUAN verkar tänka att jag är lite grann hopplös och om hon tänker det så klandrar jag inte henne alls faktiskt. Obs att SACHAJUAN är bästa som finns. Produkterna, frisörerna, kaffet, allt. Värt.

Tack ska faktiskt jag ha

2011-05-06T16:03:00.004+02:00

Fast alltså, mest är jag tacksam gentemot mig själv. För att jag vågade lyssna på mig själv och göra som jag ville och inte bara göra som det förväntades av mig. Tack ska jag ha för det. För jag har ju lärt mig nu, eller jag håller på och lära mig att när man ber människor om något så får man oftast det. Jamen såklart rimliga saker. Man måste bara våga be. Men så undrar jag över det här med prioriteringar och att alla måste ha så mycket synpunkter. Alla bara, blabla hur mycket resa ska du göra, hur mycket pengar har du va va va? Alltså, jag sköter mitt och så sköter alla andra sitt tacksåmycket? Om vi vill prioritera att resa för våra pengar och skapa gemensamma minnen och uppleva saker tillsammans så tror jag att vi gör det, helt utan att fråga någon till och med. Provocerande tydligen.

Resa!

2011-05-06T16:01:00.003+02:00

Såhär har det hänt att jag och L åkte till NY i mars. Ja, igen, Nej, inget konstigt att man är där två gånger på ett halvår. Och gode gud i himmelen va det var ljuvligt. Jag orkar liksom inte ens försöka beskriva det för det är så ljuvligt. Men sen, sen blev det slutet på april och då åkte jag o C till Rom några dagar. Min älskade C fyller jämnt i sommar så han fick en Romweekend i föllseprelle fast i förskott. Rom i juli, nej tack för varmt för att kunna njuta. Så vi åkte nu istället och vi åt glass och drack espresso och fick fräknar och såg vackra saker. Och jag är så glad och tacksam för det att det inte är klokt.

Beslut

2011-04-07T20:23:00.001+02:00

Jag har massa tusen spännande på gång men jag kan inte säga nånting om det än för jag vill att det ska vara helt klart innan jag outar. Men gode gud va det är pirrigt i magen!

Skipper!

2011-04-07T20:20:00.002+02:00

Nu ska jag äta bulgursallad och titta på Du är vad du äter. Åh va det ska kännas bra inuti. Fast alla vet ju i och för sig att Anna Skipper röker men skit i det. Sluta nu, man får ha en last, inget konstigt. Jag undrar ifall kaffe räknas? Naj. Det jag också undrar är om jag kommer bli stark av träningen. För det vill jag. Smal är inget värt om man inte är stark och smidig i kroppen samtidigt.

Endorfiner

2011-04-07T20:17:00.002+02:00

Endorfinerna är min bästa vän. Jag är så stolt över mig själv som gjort det till en bra vana att träna. Jag förtjänar den tiden för mig själv och till mig själv. Det låter konstigt men att träna är för mig att sätta mig främst och det behöver man ju göra emellanåt. Dessutom blir jag glad av det och orkar mer så det är ju bara massa, massa bra saker som händer. Det tycker jag om. Och jag åt ingen tårta idag på jobbet för jag unnade mig själv att istället för att äta kunna vara stolt över mig själv och nöjd med mina val. Ja kanske är jag min präktigaste just nu. Tack ska jag ha.

Change. Igen.

2011-03-19T22:37:00.002+01:00

Åh. Det händer så mycket spännande. C och jag har en plan för hur livet ska bli. Ihop. Jesus, allt snurrade lite när jag skrev så. Men så är det. Och jag är nyss hemkommen från en vecka i New York (ja igen) och det var så fantastiskt. Alltså, no joke, det är helt galet underbart där. Även har det hänt saker som jag inte vågar skriva om (skriva om=jinxa). Men snart, snart ska jag berätta!

Späk är det bästa eller va?

2011-03-01T21:47:00.002+01:00

Det är nåt som är väldigt konstigt och kanske också väldigt fel. Såhär nämligen är det att jag mår som allra, allra bäst när jag är och tränar. När musklerna skakar, svetten rinner och pulsen rusar. Då känns det bra och rätt. Sen kommer jag hem och kanske äter middag och sen bara undrar min hjärna när den ska träna igen. För nu, några timmar senare känns det ju inget och jag borde träna igen för jag kan ju. Alltså, det hade kunnat genomföras en springrunda nu eller så. Men jag fattar ju själv att det inte är rimligt. Men det Ä R konstigt att det känns sådär.

ESB

2011-02-22T16:27:00.000+01:00

Mäh, man kan visst det ha bild på sig själv och en appeltini i sin blogg. Det som inte syns men som är sant är att Empire State Buildning är i bakgrunden. Sådäså.

Rätt

2011-02-22T16:18:00.002+01:00

Alltså jag tänker att det som ska vara roligt är ju egentligen vardagen. Att man är med den man älskar och äter god mat och har vackra saker omkring sig och sånt. Det är ju viktigt. För jag tror såhär att tisempel när man är ihop med nån så kan inte bara en veckas semme varje sommar liksom fixa allt. Jag tror mer på vardagen och på kärlek i den och att man verkligen verkligen måste fatta att det är då det händer. Därmed inte sagt att det är fel att möta våren i NY. Det är också rätt.

Saknad

2011-02-01T13:34:00.002+01:00

Jag längtar efter C som aldrig förr. Jag är glad för hans skull att de har det roligt blabla i Key West och Miami men jag, jag och min ynklighet vill ha hem honom.

Damn it

2011-02-01T13:02:00.001+01:00

Åh jag har kräksjukan och jag är så ynklig så ynklig. Det gör ont överallt och jag vill inte mer nu.

T Y P I S K T

2011-01-24T13:41:00.004+01:00

En sak som jag tänkt på är typisk är det här med smak. När jag ute och handlar och scannar efter sånt som är snyggt och lovely och wearable och så så är det nästa jämt dyra saker. Och jag säger detta med ödmjukhet. Jag tycker att Day Birger och Hunky Dory och Filippa K och Acen och Rodebjer och Tiger och Fifth Av Shoe Repair och ja men ni fattar har de snyggaste sakerna. Btw, Odd molly not so much. Men i alla fall, visst är det helt typiskt? Det hade varit bättre om det slumpade sig så i världen att jag som i sanning inte har råd att bara köpa kläder från Schuterman borde få smak som går mer ihop med ja, säg H&M. Och jaaaa, jag handlar såklart där massa hela tiden jämt men alltså, helt ärligt, de supersnygga och klädsamma kläderna finns ju bara ibland, rätt sällan, där. Det tycker jag är olycksamt. Fast nu lyssnar jag på Robyn och då blir man ju glad lite oavsett vad man har på sig. I och för sig kom min leopardmönstrade kuvertväska idag. Inget konstigt.

Präktig

2011-01-20T17:21:00.003+01:00

Hur hur hur kan man bli så glad över en påse med bra clementiner? Alltså clementiner är min bästa frukt alla kategorier och jag har helt släppt alla gränser vad det gäller clementiner, något som resulterat i ett dagligt intag på kanske 5, 6 stycken. Men! Så hände det att de blev helt äckliga överallt oavsett var man köpte dem. Äckliga med kärnor och massa vitt äcklo. Men idag på Lidl av alla ställen (dit jag svängde in för att köpa frukt och grönt, mind you) så visade det sig finnas fina, stora clementiner. Och de var så goda! Och nu ska jag göra efterrätt med kesella och clementiner och ett krossat digestive. Jag är mycket präktig, sa jag det?

Godis

2011-01-19T08:55:00.001+01:00

Nej vet jag vad. Jag saknar min dagbok helt mycket. Och igår tänkte jag äta Bassett´s lakrits som inte är lika fin som den är snygg men sen gjorde jag inte det och det var klokt av mig. Nu sitter jag i min älskade söta lilla lägenhet och dricker kaffe och surfar och ska snart gå till jobbet och stanna där i cirka 10 timmar, jamen vakul för mig fast inte. Nåja.

Change!

2010-11-21T18:50:00.000+01:00

Alltså. Jag har tydligen slutat blogga? Väldigt konstigt, särskilt som jag med min nya dator nu har bättre förutsättningar än nånsin. Nu ska det bli årdning på tåpett!

New York New York

2010-08-29T06:53:00.001+02:00

Nu åker vi till New York på semester i 11 dagar och jag passar på att fylla 25 under tiden! Hurra!

Dry martini och söndag

2010-08-27T08:30:00.001+02:00

Hoho, dry martini är det bästa för glamourkänslan mitt på en torsdag och jag ursäktar det hela med att man måste ju öva inför NY-vistelsen som apropå det nu bara är timmar till! Det går inte ens fatta att vi ska dit och att vi ska vara där så länge och snälla söndag skynda dig!

Villista

2010-08-17T18:28:00.003+02:00

Detta vill jag:

- slippa raka benen

- köpa en Triss

- vinna på den Trissen

- orka springa längre än 100 meter ungefär (helst en mil vill jag orka)

- vinna pengar fast det kanske jag sa?

Gråt gråt

2010-08-17T18:26:00.003+02:00

Alltså, jag gråter lite. Nej men det är inget konstigt. Jag läser en blogg nämligen och påminns om fina minnen och kär vänskap och lite sorg över förluster och sen påminns jag igen om systerskap och kärlek och hur alldeles fantastiskt vackert det kan vara att ha någon som vet. Som liksom bara jämt vet. Mäh, nu kommer det mer gråt. Snälla lilla jag.

Blå och slö söndag

2010-08-15T20:38:00.002+02:00

Slösöndag. En liksom långsam söndag där jag äntligen fick sova ut. För det är väl det det kallas när man vaknar kl 11:30 och sedan eftermiddagssover ett par timmar också. Men så tänker jag att kroppen väl behövde det. Man ska tydligen lyssna på den, kroppen. Annars vet jag inte. Det var fest igår och rödvin och då blir man alltid lite blå dan efter. I alla fall om man heter Klara. Dessutom var vi på visning i förmiddags och jag blev så uppgiven. Uppgiven och förbannad och ledsen och sådär. Stockholm är så sinnessjukt att försöka bo i och jag är lite trött på det. Jag veeet att det bara känns så nu och det går över och jag kommer hitta nåt såklart och sådär men just nu, just nu känns det som ett enda stort fail. Och dagarna fram till den 29:e har alldeles uppenbarligen bestämt sig för att vara sniglar. Men också sniglar går ju framåt som bekant. Bara lite långsammare. Nåja. Nu: grönsakspaj.

Skärpning

2010-08-05T23:11:00.002+02:00

Jag har inte heller ätit middag. Men lite blåbär är som middag ungefär. Det och citronvatten. Det gör ingenting alls. Och nu är jag inte ens hungrig utan mest trött och så tycker jag om ensamkvällar in emellan men nu får han gärna komma hem för jag saknar honom. Jag behöver ju honom.

Förtydligande

2010-08-05T22:53:00.003+02:00

Obs, C kan alltså betyda min älskademansC men också min älskadesysterdotter C.

Late nite

2010-08-05T22:50:00.003+02:00

Mäh va är det frågan om. Jag är så känslig och gråter hela tiden och är så käääänslig och nej jag är inte preggers. Jag är nog bara trött, då brukar det bli såhär vill jag minnas. Och såhär sent har jag inte varit uppe på en vecka. Men så har jag hunnit med att jobba 8 timmar, köpa doppresent till C, gå en knapp mil, lämna grejer hos svärmor (!) och baka chokladsockerkaka, blåbärspaj och en chokladkaka med tillhörande glasyr. Det som jag inte har hunnit med är att duscha. Satteh. Förresten så sprang jag på Anders Lundin i Årsta igår. Fast inte sprang på rent fysiskt då. Men ändå. Han var fin.

Stekta sparvar

2010-07-31T20:57:00.004+02:00

Det är lördagkväll och jag är hemma och vilar och tänker på framtiden. C jagar bananflugor med dammsugaren och vinäger och jag dricker en Cosmo mitt sådär apropå inget. Vi har haft en veckas semester och varit hemma och i Skåne och det var fint och lite vilsamt men som vanligt inte så vilsamt som man föreställer sig och kanske hade önskat. Livet är rätt snällt mot mig och det tycker jag att jag förtjänar.

Bilen. Bilen!

2010-07-08T19:56:00.002+02:00

Massa saker har hänt just idag men den bästa är att en söt liten man gick förbi bilen och knackade lite på den. Och jag satt på trappen och drack kaffe och sa att ja det där var inte en så bra dag när det där hände. Och sen pratade vi om det en stund och han sa att det var ju bara plast och inga problem och bör inte alls bli dyrt. Sen pratade vi en liten stund om hans exexex och deras Range Rover som hon glömde dra handbromsen på och så pratade vi en liten stund till. Det var trevligt. Man ska vara vänlig mot grannarna och här där jag bor så är det liksom en liten by. Vatrevligt.

Regn

2010-07-01T09:25:00.002+02:00

Det ska regna idag ser det ut som. Det gör inget. Det är ju sommar och i NY ska det inte regna.

Hyllning och NY!

2010-07-01T09:21:00.002+02:00

Och jag älskar det faktum att jag skriver detta på en STOR madderfakking mac. Tack ska han ha. Eller ja, den är ju inte min men allt hans är mitt. Lite. OCH! OCH. När jag kom hem förra veckan och var trött och hungrig och irriterad så fick jag en för tidig födelsedagspresent av C. En flygbiljett till NY. Ja det är sant och jag blev mållös och grät och var så lycklig att jag inte ens ska ge mig på att beskriva det. Förstå att han köpt en biljett till mig som jag FICK! Det är det finaste någon gjort för mig någonsin och jag är så tacksam att jag blivit välsignad med sån kärlek. (Tydligen är detta en hyllningsblogg).

Fint och kärlek

2010-07-01T09:19:00.002+02:00

Jag är inte bra på att uppdatera bloggen. Sant. Men det händer ju så mycket hela tiden. Det som har hänt är att jag har flyttat in hos C för jag måste ju bo! I sanning måste man bo. Och det är så fint här, det är verkligen det och jag är så lycklig! Kärleken gör mig lycklig och stark och modig och det är så fint att jag nästan inte förstår det. Men så är det och jag njuter hela tiden. Det är härligt att vakna och att vara nära. Och på jobbet går det också bra tacksåmycket. Allvar, det gör faktiskt det. Och om tre veckor är det en veckas semester med Sverigeroadtrip och kära, kära återseenden och kärlek i kvadrat. Så det är fint allting. Tack.

Sova

2010-06-07T22:03:00.002+02:00

Åh jag har jobbat i helgen men det var en rolig helg ändå för jag har jobbat i stan och det ska jag berätta om sen. I lördags hände tyvärr en dålig sak men det är ju bara pengar försöker jag intala mig. Nu är jag hemma och är så trött så trött så trött att jag vill gråta. Men så har jag jobbat tvåtusen timmar sen i lördags också. Oj, va jag behöver vara ledig. Ledig. Men jag kan ju inte. Idag när jag kom hem så var jag tydligen tvungen att baka rabarberpaj. Men åh va trött jag blir på mig själv. På riktigt. Men imorgon ska jag jobba ett mastodontpass och sen ska jag sova runt. Eller ja, till onsdag ska jag sova. Och nu ska jag sova.

Man måste typ

2010-05-26T22:49:00.001+02:00

En såhär sak som är jobbig att behöva fokusera på och komma ihåg är det här med att andas.

Bra. Dåligt. Bra. Dåligt.

2010-05-26T22:23:00.004+02:00

Mäh, jag har ingen lust att blogga och jag hinner inte och jag hinner för fan inte ens andas så hur ska man hinna blogga. Det har varit Barcelona (ljuvligt och perfekt) och massa jobb (också bra) och panikpanikpanik (inte bra) och långa förtroliga samtal (förvånansvärt befriande) och fin vänskap (alltid bra) och sommarvärme (bra) och kärlek (det bästa av allt). Och sen en del sämre saker men de skriver jag inte om för de är ju inte roooooliga. Och sån är jag, gillar mest roliga saker. Gillar inte budgivningar, gillar inte pengaångest, gillar inte formella samtal med banken, gillar inte förändringar, gillar inte ovisshet. Fast nu skrev jag tydligen om det ändå.

En känsla

2010-05-14T00:29:00.001+02:00

Då kan man säga att jag känner mig hyfsat misslyckad nu satteh. Det känns ju sådär.

Vin? Vatten?

2010-05-11T07:49:00.002+02:00

Jamentjena huvudvärken igen. Igår gjorde det så ont att jag grät en skvätt på jobbet. Jag fick migränmedusin av söta kollegan S som jag starkt överväger att ta. Och givetvis har inte träningen gett resultat på vågen. Ja ja ja, jag vet det är inte vågen som räknas blablabla men ändå, det är mycket ouppmuntrande faktiskt. Men idag ska jag på visning, det är mycket uppmuntrande. Så det är liksom ömsom vin ömsom vatten.

Nagellack

2010-05-05T22:17:00.003+02:00

Såhär känns det att det är upp och ner hela tiden och det får gärna stabilisera sig, kan jag tycka. Först är jag gladglad och sen ledsenledsen och mitt emellan är bara kaos. Det är konstigt. Det bör gå över snarast. Men jag kämpar på med träningen fast kämpar är fel ord för det är inte så mycket kämp. Det är mest roligt och givande och sådär. Och lite svårt att komma igång efter semestern men jag gjorde det! Och på tal om semester och jobb så är jag ju ledig två helger i rad nuförtiden och jobbar alltså bara var tredje oh boy va det är härligt kan jag meddela. Som livet i allmänhet. Fast imorgon kommer det säkert inte kännas så bara för det. Man ska inte jinxa det. Nu ska jag måla naglarna för då blir man ännu gladare.